Det här är mitt liv!

Att sätta sig på planet den 19 augusti var precis vad jag behövde. Lättnaden över att lämna allt var obeskrivlig och till en början var det som att allting bara släppte från mina axlar. Trots att mina ben fortfarande var skakiga under min vistelse i Barcelona, kunde jag ändå känna att mina steg blev allt stadigare för varje dag som gick. Att den senaste månaden började sjunka in och att jag på något sätt faktiskt förstod vad som hänt.

[Det kan gå dagar utan samtal, vanan att säga nej har suttit kvar

Jag kan drömma om att träffa nya vänner, för att jag inte har tagit hand om de jag har. 

Jag vet att jag kan fastna i en feber, du har kallat det hänsynslös och kall. 

Där allting som jag inte borde säga, blir sagt i alla fall... ] 
Melissa Horn

Barcelona är en fantastisk stad. Det var varmt, nästan lite för varmt vissa dagar men att upptäcka en ny plats är alltid spännande. Få nya intryck och nya känslor som sprudlar runt i kroppen och på något sätt får ett pirr att växa sig starkare i kroppen. Däremot är det ingen stad som jag skulle bo i, dock en härlig semesterort om man behöver några dagar bort från allt. När jag på torsdagsnatten anlände till mitt älskade London, släppte allt från mina axlar. Känslan av att på något sätt komma hem igen och att känna en varm sval luft som bara uppstår efter en riktig sommrskur var underbart. Fredagsmorgonen tillbringade jag på The Woseleys för en utsökt frukost, sedan museum på dagen innan jag åkte tillbaka till M.R för middag, tårta, vin och film. I och med att jag fyllt år dagen innan så blev det lite firande på något sätt. Dagen därpå åkte vi till Greenwich där jag faktiskt aldrig varit och vandrade runt i regnet. Trots det dåliga vädret var det en underbar dag, som avslutades med vin.

[...Jag såg dig sitta bland publiken, du hade hamnat i stolen bredvid hans. 

När jag hade min bästa stund i livet, kände du att du inte fanns. 

Om du skulle bli kär i någon annan, skulle jag låta dig gå.. 

För på något sätt som jag inte kan förklara, så skulle jag förstå...]
Melissa Horn

När jag kom hem fick jag nya sjukdomsbesked som kanske inte var särskilt roliga. Dock inte så allvarliga som de befarade, men jag hann knappt komma hem till mina föräldrar förrän jag var tvungen att ge mig upp till Uppsala för nya undersökningar. 18 timmar blev det på det småländska höglandet innan jag tog bilen upp och drog mig upp till Studentstaden. Det positiva var att det var så skönt att träffa A.C igen och tillbringa min lediga tid med henne innan jag på onsdagen fick åka tillbaka till Höglandet igen. Däremot blev det inte så mycket återhämtnade som jag trodde utan mest plugg och jobb under helgen.
Just nu sitter jag på tåget på väg upp för Studentstaden för att packa om alla väskor och på torsdag dra mig vidare, först för några dagar i Oslo och därefter är det dags för Århus fram till december. Någonstans där under hösten ska jag försöka hinna med Berlin, London, Venedig, Rom och självklart Köpenhamn också. Mycket resande, många möten, träning, matlagning, kultur och massa jobb. Precis som jag vill ha det. Att få sätta mina studiekunskaper och min egen kompetens på prov känns så underbart. Det blir lite ett test för att se exakt vad jag ligger rent kompetensmässigt vad det gäller min egen disciplin och de jobb jag suktar efter.

De kommande dagarna kommer vara hektiska, intensiva och fullbokade. Hur jag ska hinna med allt vet jag inte. Men det får lösa sig på något sätt. Deadlines, möten, sociala träffar, läkarbesök, tja. Lite av varje om man säger så.

[Jag har aldrig haft lust att lämna ut dig,

du får se det som en liten del av allt jag är.

Och snälla be mig aldrig välja, för då väljer jag det här..]

Melissa Horn

Ska jag vara ärlig är jag glad över att jag inte har särskilt många dagar kvar i Sverige för det här året. Jag tror att jag behöver komma bort ett tag för att verkligen känna att jag står på stadiga ben igen, efter den skakiga sommaren som har varit som en stor bergochdal-bana. Ska man söka ny mark ska man göra det ordentligt och nu får jag möjlighet till det. En chans som man verkligen ska ta tillvara på och använda väl.
Någonting som jag verkligen har insett, på riktigt. Inte bara tänkt utan även känt långt in i hjärtat, det är att alltid ta lärdom av allt man är med om. Att inte älta det negativa utan istället ta med sig det man fick ut av den erfarenheten och omvandla det till något positivt. Att fortsätta älska sig själv och det livet man lever och gör man inte det, få får man se till att man formar det så att man kan älska det. Att stå på sig för det man tycker, känner och tänker. Man ska aldrig be om ursäkt för de val man gör, så länge man är nöjd med dem. Man ska aldrig be om ursäkt för ett liv man trivs med och vill ha. För det är endast en själv som ska leva med konsekvenserna...

[Det här är mitt liv, det här är mitt jobb.

Det här är min tid och mina val som jag har valt dem.

Du behöver inte förstå, men det här är sättet jag gör det på.

Det är upp till dig om du vill vara med mig.] 

Melissa Horn