Live and Learn!

Det är helt fantastiskt hur fort tiden går. Hur snabbt den sveper förbi utan att man ens hinner tänka eller reflektera. Hösten börjar successivt övergå till vinter och under de senaste veckorna har jag ägnat kvällarna till att plugga och åter plugga. Jag har tagit massor av prover, pratat med läkare, blivit överdoserad och gjort undersökning efter undersökning. Mitt emellan allt det här har jag hunnit njuta av goda middagar, lagat massor av mat och haft fantastiska stunder med mina närmaste. Det har varit en intensiv period med fullspäckat schema. Jag har sakta med säkert börjat bli färdig med några av mina oavslutade projekt. Många är fortfarande under process, men på väg att avslutas. Jag har min pågående kurs, min uppsats ska ventileras och min sjukdom ska utvärderas och planläggas innan jag är i hamn. 

Därefter bär det av mot nya äventyr fyllda med nya upplevelser, erfarenheter och händelser. Jag ser fram emot det, men det ska bli kul att se vad som sker under de närmsta månaderna tills jag kommer dit. 

Trots att jag många gånger varit frustrerad över att vara tillbaka har jag vetat att det är nödvändigt. Det är inget att misströsta eller att klaga över. Det är som det är. En viktig period i mitt liv. Jag lär mig ständigt mycket om mig själv och hur jag hanterar olika situationer. Den här erfarenheten är långt ifrån negativ utan bara positiv. 
Frustrationen som jag känt, under de senaste månaderna, bottnar främst i reseförbudet som jag satte för mig själv efter min födelsedag och att jag tvingade mig själv att stanna i Studentstaden hela hösten. Anledningen till varför jag satte dessa regler och förbud för mig själv var för att jag behöver bli klar med de projekt jag påbörja och jag måste lära mig att leva mer i nuet. Att skaffa mig en fungerande vardag som jag trivs och är nöjd med - kunna göra det bästa av situationen. Jag har varit frustrerad vid flera tillfällen. Fått panik och bara velat skrika ut ilska. Haha. Jag har varit så nära att boka biljetter bort härifrån, men eftersom jag fryst mina tillgångar har det varit praktiskt omöjligt. Detta kanske låter extremt, men resandet är nästintill ett beroende för mig. Ett intresse jag prioriterar mest av allt. För att lindra mitt beroende och följa mina regler var detta nödvändigt. Hehe. Jag har rest så mycket under senaste året, att jag behöver avvänja mig från att vara ute så mycket. Stilla min hunger efter att utforska och ta planet mot nya destinationer. Dock var det ett av de bästa besluten jag gjort på länge, för jag har verkligen behövt det. Att bara leva i nuet och inte kunna åka någonstans. För mig är lätt att känna sig instängd, men det är något jag måste lära sig att hantera under vissa perioder. Alla människor har saker de måste jobba på och det är viktigt att utvärdera sig själv och arbeta med sina svagheter. Det gör att man blir ännu starkare och kan hantera livet ännu bättre.